onsdag 8 februari 2012

Busfia igång igen

Denna busfia håller mig minst sagt sysselsatt, både fysiskt och psykiskt.

Stod och stekte pannkakor till kvällsmat med Luna på en stol jämte.
Tyckte jag hade bra avstånd mellan henne och stekpannan men ändå lyckades hon komma åt den med utsidan av lillfingret.
Hon tog bort handen men sa inte ett ljud, hade iaf förväntat mig ett aj.
Spolade fingret en bra stund, skadan blev inte så farlig som tur var.
Men det är ju dom brännskadorna som gör ondast.
Detta gör att jag åter igen börjar fundera över hennes smärttröskel.
Barn som utsatts för mycket smärta blir antingen extra känsliga eller så får de en högre smärttröskel. Vilken kategori Luna tillhör är inte svårt att räkna ut...

Hur ont har hon när hon väl reagerar? Ta t.ex hennes värk i fötterna som knappt är hanterbart vissa gånger.

Jag har också hyfsat hög smärttröskel, för min del är det så att jag känner smärta men det tar tid innan jag känner att det är icke hanterbart.

Önskar jag bara kunde stänga av tankeverksamheten och "go with the flow". Jag vet knappt hur man gör de längre.

Inga kommentarer: