Man nästan sliter upp det, hjärtat slår i 200- nervositeten blir allt större. Läser tiden och blir i stort sett alltid besviken...
Planerad dedline var 29/2, nu fick vi den 8/3 inskrivning dagen innan.
Visst det skiljer bara 1v men det betyder en extra vecka innan hon tas upp på konferensen och att op blir MINST 1v senare med.
Nu fick jag även igenom en gastroskopi så känns lite bättre.
Detta blir narkos nr 11, känns sådär då dom inte kan säga hur barn påverkas av det eller om hon ens vaknar upp efter- välkommen till min verklighet.
Katen är inte heller riskfri, katetern kan punktera ett blodkärl och orsaka stora blödningar eller orsaka hjärtrytmrubbningar.
Men min grymma fighter ska fixa detta med!
Måste tänka positivt för att orka vara den bästa mamman till mina älsklingar.
På fredag kommer Julia hem.
Jag ringde igår men hon var knappt intresserad av att prata med mig, hon ville hellre prata med Luna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar