lördag 31 oktober 2009

Kontroll i Borås

Igår var vi på kontroll på barnmottagningen, gillar inte läkaren vi fick en riktigt dryg en. Det fanns en till läkare, hoppas han är bättre. Läkaren var mer bekymrad över Lunas lilla öga än av hennes hjärta... Sa att det heter microoftalmi och att inte finns något man kan göra åt det så det är ingen idé att gå på en massa kontroller.
Han fick ett telefonsamtal när ul nästan var klart, han pratade en bra stund sedan satte han dopplern på Lunas mage och sa "nää, vi är nog klara nu". Då hade jag lika gärna kunnat ta på Luna under tiden. Blir ju kallt att ligga med den där gelén så länge. Nu i morse har hennes förkylning blivit sämre igen (var nästan borta), tror att det beror på att hon blev avkyld igår.... *SUCK*
Läkaren tycker att Luna ska få dropp 1gång i mån mot RS-viruset. Jag berättade hur svårstucken hon är (narkos i Gbg har fått sticka nästan varje gång, men det har oftast slutat med att hon fått en cvk istället), ojdå säger han då. Hoppas det går bra.
Ska rådfråga läkaren i Gbg innan, dom har ju inte ordinerat något sånt till Luna innan...

Gillar inte att gå till barn mottagningen i Borås, sjuka barn under 1år sitter i samma väntrum... Luftburen smitta är ju inte lätt att komma undan, inte viss droppsmitta heller för den delen.
Ska dit 1gång i veckan för kontroll, varannan gång ul.

Hon hade gått upp i vikt till 4790g, är 58,5cm och huvudet är 37cm *lillsnuttan växer* :-)
Vi fick en ny pox mätare med, efter lite tjat...

Har fått tid till Gbg för CT, röntgen, ul osv samt kateterisering. Denna gången har dom för sig att Luna ska sövas för CTn, hon har gjort den 3 gånger innan med lite dormicum.... Ska höra med dom när jag ringer och bekräftar tiden om sövning verkligen är nödvändigt.
Har sån ångest för den dagen vi ska dit, vill inte men det är ju för hennes bästa trots att det inte känns så vissa gånger.

Vill bara skrika men vad hjälper det, kämpar mot ångesten och för att orka varje dag.
Känns som ingen i min närhet riktigt förstår hur det är, men jag klandrar dom inte. Jag visste inte heller innan jag fick Luna.

Har blivit en enda stor klago blogg, men det är la min terapi att få skriva av mig mina tankar.

2 kommentarer:

famgranath sa...

Förstår att det känns jättejobbigt nu. Och det finns ingen som inte har ett hjärtbarn som kan förstå hur vi har det! Men förhoppningsvis kommer Luna snart att må lika bra som Leo gör, och då kan man skjuta undan den värsta oron. Man lär sig att se det positiva istället, som att han tex inte går ner i vikt... =) Kram från en som faktiskt förstår!

famgranath sa...

Leo äter nästan inget i munnen, bara ett par skedar. All mat han får går i hans knapp.