Nu är Luna på operation, får göra om förra operationen med ny shunt. Det var planerat till helgen eller måndag men det blev akut då hon syresatte sig dåligt igår kväll och under natten. Hon låg på 40% länge, dom fick ge lugnande 2 gånger då hon var så orolig. Vid 3 inatt gav dom sista gången, då var hon blek och kallsvettig.
Fick göra CT igår, då såg dom att shunten var jätte trång (1.5mm, ska vara 3mm). Blev inlagda på en gång. Hon fick heparin (blodförtunnande) för att shunten inte skulle klotta igen.
Dom försökte sätta en ny nål i foten då hon sparkat ur den från ct:n. Jag var och lämnade bilen på parkeringen vid ronald, då hade dom åkt upp med Luna till narkosen för att hon är så svårstucken. Dom satte inte på någon emla kräm (lokalbedövande) innan dom stack så Luna var genomsvettig när jag kom upp. Fick trösta henne en stund sen bestämde dom att dom skulle sätta en cvk istället. Så in i operationsrummet och bli sövd *lika bra det då de vanliga nålarna slutar fungera så snabbt*
Efter hon varit sövd blev hon inte sig själv, hon orkade inte äta själv (har nu sond), sytemättnaden sjönk jättemycket (fick grimma + tratt), hon blev svår att trösta, orolig.
Känner inte igen min lilla tjej, hon har ju varit så pigg sen vi kom hem. Syremättnaden har legat stadigt på 77% nu innan op låg den knappt på 60%.
Lungkärlen har blivit påverkade av det låga blodflödet så dom har inte vuxit. Detta kommer kanske att försena nästa op (Glenn). Kanske kommer behöva plastik för att vidga dom igen.
Besviken räcker inte för att beskriva vad jag känner över att Luna blev hemskickad med en trång shunt och att lungkärlen blivit påverkade. Shunten skulle inte hållt tills hon var 5mån ändå.
Kan inte låta bli att tänka på vad som hänt om dom inte upptäckt att shunten var så trång. Minsta lilla propp hade satt stopp i shunten som förser lungarna med syrefattigt blod så det kan syresättas igen.
Vad har jag gjort för att förtjäna det här?! Och framför allt vad har min lilla snutta gjort?
Vet att livet inte är rättvist men vad fan.
Kroppen börjar säga ifrån, får ont i magen när jag äter- svider som fan. Är så stressad och spänd att jag var nära att svimma 2 gånger igår, var tvungen att sätta mig ner.
Tack till min familj, släkt, och alla mina underbara vänner som stöttar när det är jobbigt. Ni betyder allt för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar